| · Namnförklaringar och annan information: |
| · Kuriosa och övrigt rörande Majorna: A-N, O-Ö · Bilder · Uppdaterat |
| Axel Forsberg
Choklad- & Konfektfabrik A.-B. • Denna firma grundades år 1876 å Herrön, norr om Marstrand, av fru Emelia Forsberg, som i samband med bagerirörelse tillverkade karameller i mindre skala. År 1893 övertogs företaget av hennes son fabrikör Axel Forsberg, som flyttade rörelsen till Göteborg. Denne specialiserade verksamheten till karamelltillverkning och firmans utveckling tog nu rask fart. Snart upptogs även andra tillverkningsgrenar som konfekt och choklad. För att bättre kunna tillgodose de ökade kraven på leveranskraftighet uppfördes år 1918 en ny fabrik vid Carl Johansgatan. Denna fabrik har sedermera undan för undan moderniserats och är nu försedd med alla tidsenliga maskinella anordningar för rationell choklad-, tablett och karamellfabrikation. Senast år 1938 ombyggdes fullständigt firmans kontors- och lagerlokaler. Bland firmans tillverkningar må nämnas de över hela landet välkända bröstkaramellerna Lidol. Vidare var företaget en av de första, som lanserade specialförpackningar samt figurer och attrapper till jul- och påskhögtidligheter. Inom detta område såväl som i övrigt har fabriken lyckats få fram trevliga och lämpliga förpackningar. Firman ombildades år 1933 till aktiebolag med Axel Forsberg som verkst. direktör. Teknisk ledare är disponent Alf Forsberg. Beskrivning över GÖTEBORG med omnejd, Förlags A.-B. Fournir, 1939, s. 419 • Mexikanarna tillverkades av Axel Forsberg, som grundat Forsbergs Choklad- och Konfektfabrik på Karl Johansgatan nära Jaegerdorffsplatsen. Den var omslagen av rött knastrande foliepapper och var tydligen hur god som helst, vilket andra minnesgoda säkert har upplevelser av. Denna godbit, överdragen med mörk choklad, åts flitigt av Bertil Andersson, Martin Fritz och Kent Olsson, samtliga sena trettiotalister [och författarna till Göteborgs Historia]. – Jag åt ofta Forsbergs mexikanare. Den var en liten och mörk chokladbit, med nötter inuti. Den påminner lite om dagens skotte och kostade kanske 15 öre i slutet av 40-talet. – Den var dyr, men god, minns Martin Fritz och jämför med att en biomatiné på Röda Sten vid Mariaplan samtidigt kostade 55 öre. Göteborgs-Posten, Världens Gång, 1996-09-11 |