| · Namnförklaringar och annan information: |
| · Kuriosa och övrigt rörande Majorna: A-N, O-Ö · Bilder · Uppdaterat |
| • I
maj månad 1919 kunde man bl. a. läsa följande i Göteborgs-Tidningen: ”De bostadspaviljonger, som av staden uppförts på ett område intill Ekedalens barnhem eller vid Kabelgatan i Majorna, äro nu fullt färdiga. Endast en del planeringsarbeten återstå. Större delen av hyresgästerna ha även tagit sina bostäder i besittning, endast 6 à 7 lägenheter vänta ännu på sina ägare. Det är en riktig liten idyllisk bostadskoloni som vuxit fram uppe bland bergen. Inalles är det 11 paviljonger, omfattande 62 lägenheter, därav tre tvårums och resten 1- rumslägenheter — således ett rätt avsevärt tillskott till bostadsmarknaden i dessa bostadsbristens dagar. Byggnadsarbetet har gått raskt undan. Det påbörjades i november och redan i april kunde de första hyresgästerna flytta in. I stort sett äro dessa bostadspaviljonger utförda i likhet med de tidigare. Paviljongernas placering inbördes är dock något annorlunda — kanske till och med bättre. Tvättstugor och torkrum ha sammanförts i en gemensam byggnad, och vedbodar och uthus ha förlagts så, att de bilda skiljegränser för de olika gårdsplanerna. På bostadshusen är all omsorg nedlagd för att göra dem så varma som möjligt. Endast prima, torrt virke ha använts. Väggarna äro klädda med 2-tums spåntad plank och täckt med tjärpapp samt vanlig klädsel. Invändigt är tätat med compoboard. I fråga om byggnadernas yttre förtjänar bl. a. att påpekas en liten detaljförbättring: de små näpna förstukvistarna ha försetts med ås i stället för platta tak. Denna förbättring gör icke så lite till för att förhöja helhetsintrycket. Nu är det som sagt endast en del planeringsarbeten som återstå. Stora mängder god matjord ha förts dit upp för utfyllandet av den delvis sanka marken, som nu blivit ordentligt dränerad. Vid huvudentrén kommer att planteras några större träd, varjämte gräsmattor anläggas här och på andra ställen inom området. Vatten fås från källposter, som utplacerats utanför husen — det är ju lite obekvämt, att vattenledning ej finns införd i lägenheterna. Dessutom saknas ännu elektriskt ljus, men det kommer att inledas framdeles.” [Bildtext:] Till honom [tillsyningsmannen] betalades hyran varje månad. Hyran för lägenheterna, som saknade vatten och avlopp, var 28-32 kr/mån. Föreningen Gamla Majgrabbar, Julen 1965, s. 15 • Ekedalens Bostadspaviljonger var en idyll, där de låg omgivna av berg på tre sidor och Kabelgatan, förbindelselänken med världen utanför, på den fjärde. Smeknamnet ”Prinsbyn” gav en antydan om platsens anseende, men ”paviljongerna” eller ”barackerna på Kabel” var vedertagna benämningar. Föreningen Gamla Majgrabbar, Julen 1983, s. 25 • Eldsvåda i Kabelgatans bostadspaviljonger En våldsam eldsvåda har i dag på förmiddagen hemsökt stadens bostadspaviljonger vid Kabelgatan. En paviljonglänga innehållande tre bostadslägenheter, fyra brygghus, åtta torkbodar och en mindre verkstadsbod ödelades så gott som fullständigt, varjämte ett par andra paviljonger blevo mer eller mindre ramponerade. Emellertid måste det betraktas nästan som ett underverk, att man lyckades hindra elden från att i den rådande starka blåsten få en långt större spridning bland de tätt liggande trähusen. Elden upptäcktes vid 9-tiden i den nämnda brygghuslängan. I vilken av tvättstugorna den först konstaterades är svårt att med bestämdhet säga, då uppgifterna härom äro ganska växlande. Emellertid vill det synas som om elden skulle ha upptäckts omedelbart upp under taket invid skorsten till det fjärde brygghuset. Enligt vad som meddelats oss användes i dag på morgonen tre av de fyra tvättstugorna. Så snart elden upptäcktes allarmerades brandkåren såväl per telefon som brandtelegraf. Avdelningarna från Majorna, huvudstationen och Gustaf Adolfs torg utryckte till brandplatsen. Då brandkåren anlände dit var situationen synnerligen hotande. Hela längan med brygghus och torkbodar stod i ljusan låga och elden drevs av vinden mot de norr om de brinnande byggnaderna belägna paviljongerna. Enligt vad brandchefen, som själv ledde släckningsarbetet, förklarade vid ett samtal med en medarbetare i Handelstidningen, trodde han först att det skulle bli omöjligt att hindra elden från att kasta sig över hela raden av paviljonger norr om brandplatsen. Situationen var så mycket allvarligare som vattenförhållandena voro mycket otillfredsställande. Majornas brandkår, som kom först till platsen, lade ut slangledningar från den närbelägna brandposten men det visade sig då, att trycket var ytterst svagt, ehuru enligt uppgift den närbelägna vattenreservoaren var fylld. Avdelningen från huvudstationen medförde en motorspruta, och denna sattes omedelbart i arbete vid brandposten i hörnet av Blåsut- och Kabelgatorna. Två slangledningar, som delades upp på fyra grenar, utlades härifrån. Detta tog givetvis sin tid, då man måste draga slangarna uppför den branta Kabelgatan. Ledningarnas längd torde uppgått till 200 à 300 meter. Så snart släckningsarbetet kommit i gång visade det sig emellertid efter en kort stund att man dessbättre skulle kunna begränsa elden till i huvudsak den redan från början antända byggnadslängan. Det brann visserligen i gavlarna till båda de norr om brygghusen belägna paviljongerna, men här lyckades man genom ett energiskt ingripande snart nog bli herre över elden. Däremot var det omöjligt att hindra denna från att sprida sig till de tre bostadslägenheter, som voro inrymda i samma byggnadslänga som brygghusen. Dessa lägenheter blevo fullständigt spolierade. Redan vid 10-tiden på f. m. kunde man övergå till eftersläckningen. Brygghusen, torkbodarna och den i samma byggnad inrymda verkstadsboden voro då nedbrunna till grunden. Endast skorstenspiporna reste sig över spillrorna. Av den norra delen av längan, i vilken de tre bostadslägenheterna voro inrymda, kvarstodo väggarna, men för övrigt var det hela fullständigt förstört av eld och vatten. De båda norr om brygghuslängan belägna paviljongerna sluppo som nämnts bättre ifrån eldsvådan än man kunde vågat hoppas. Gavlarna mot brandplatsen ramponerades emellertid avsevärt, och de här belägna bostadslägenheterna skadades mer eller mindre. Åtminstone den ena av dem är det omöjligt att tills vidare bebo. Givetvis vållade eldsvådan stor uppståndelse i kolonien. Så snart elden upptäcktes började hyresgästerna i de hotade lägenheterna att med hjälp av tillskyndande personer söka rädda sitt lösöre. De hotade paviljongerna utrymdes så snabbt som möjligt. En del lösöre blev dock lågornas rov i de brunna lägenheterna. Vidare fingo en del hyresgäster sina tvättkläder i tvättstugorna och torkbodarna fullständigt förstörda. I den nämnda verkstadsboden förvarade stadens tillsyningsman för bostadspaviljongerna vid Kabelgatan verktyg och dylikt till ett värde av flera hundra kronor. Av dessa kunde intet räddas. Enligt uppgift var en del av det förstörda lösöret icke försäkrat. I de fyra till fem lägenheter, som ödelades genom eldsvådan, bodde 15 à 20 personer. En av familjerna i fråga var för tillfället bortrest. Situationen är ju särskilt under nuvarande förhållanden synnerligen allvarligt för dem, som på detta sätt helt oförmodat ställas utan tak över huvudet. Emellertid kommer fastighetskontoret, enligt vad fastighetsdirektören på förfrågan meddelat Handelstidningen, att anskaffa bostäder åt de husvilla, vilka alltså i varje fall komma att få tak över huvudet. Beträffande det totala värdet av det brunna är det ännu icke möjligt, att lämna några exakta uppgifter. Emellertid hade staden de brunna byggnaderna försäkrade, varför den icke kommer att lida någon mera kännbar ekonomisk förlust. Eftersläckningen på brandplatsen gick raskt undan. Redan vid 12-tiden kunde avdelningen från huvudstationen återvända. Avdelningen från Stadshuset hade redan avsevärt tidigare lämnat brandplatsen. Bevakningen övertogs av Majornas brandkår. Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, måndagen 3 juli 1922 |