Gamla
tomtnamn i 
Namnförklaringar* och annan information:
| · Namnförklaringar och annan information: |
| · Kuriosa och övrigt rörande Majorna: A-N, O-Ö · Bilder ·Uppdaterat |
Gamla
tomtnamn i
|
| Bacchus: • Grek. Bacchos, alternativt namn på den grekiske vinguden Dionysos. Nationalencyklopedin |
| Bellevue: • (Fr. belle vue ’vacker utsikt’), synonym till belvedere. Ordet används också som namn på villor, slott eller stadsdelar. Välkända är slottet Bellevue i Berlin (1785-86) (...) Nationalencyklopedin |
| Diamantlampan
(Diamantslampan): • [Diamantslampan] betecknar en domän vid Karl Johansgatan, vilken i våra dagar är till oigenkännlighet förändrad. När den i jordeboken fick sin onekligen välklingande beteckning, bestod den av en större jordremsa vid den forna Allmänna vägen, mellan det än i dag idylliska Svinberget eller Vinbergsstigen och egendomen Fredriksberg vid kyrkan. Alltså ovanför Majviken (...) Egendomen Diamantslampan blev med tiden vida känd som ett både vackert och förnämt ställe, värdigt några av Majornas på sin tid mest kända ståndspersoner. Det var nämligen på denna egendom som en medlem av den von Betzenska släkten slog sig ned i 1800-talets förra hälvt. Det gamla Göteborg I, C. R. A. Fredberg, 1919-1922, s. 207 • Betzensgatan [nuv. stadsdel] Majornas 2 rote 1875 (...). Till minne av viktualiehandlaren och skeppsredaren Johan Gustaf von Betzen (1787-1861) och hans son doktor Alfred Gothard v. B. (död 1863), bataljonsläkare på Nya Varvet och sjukhus- och fattigläkare i Karl Johans församling. Familjen bodde på Diamantslampan, inom vars område gatan går fram. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, 2001, s. 50 • Se: Bark & Warburg • Se: Krogar och värdshus i gamla Majorna, Elva trappor |
| Enakim: • Enakiter, (Enakim, d. ä. långhalsade), en jetteslägt i Kanaan, som härstammade från en Enak, son till Arba i Hebron, Jos. 15: 13, och bodde isynnerhet i Judas bergsbygd, 4 M. 13: 29, 34; Jos. 14: 15; 5 M. 1: 28. De besegrades och fördrefvos af Josua och Kaleb, Jos. II: 21; 14: 12, ehuru en liten qvarlefva af dem bibehöll sig i de felisteiska städerna Gasa, Gat och Asdod, II: 22. BIBLISK ORDBOK för hemmet och skolan, Erik Nyström, 1896, s. 100 • Arba, stamfader för jetteslägten Enakim, bodde i Hebron, som derföre kallades Kirjat-Arba eller Arbas stad, Jos. 14: 15; 15: 13. BIBLISK ORDBOK för hemmet och skolan, Erik Nyström, 1896, s. 27 |
| Fredrikshamn
senare Fredriksberg: • Andrewsgatan är en av de få kvarvarande gränderna, som ledde direkt ned till älven. Dess nedre del ligger inklämd mellan skyddsplank, som hägna ett par upplagsplatser. På den ena av dessa drev fordomdags den bekanta Göteborgsfirman Röhss en storartad trävarurörelse och skeppade därifrån med egna skepp plank och bräder till all världens länder. Egendomen benämndes tidigare Fredriksberg och hamnen nedanför Fredrikshamn, men i mitten av 1800-talet kallades den även Rundbergs plan efter sjökaptenen och grosshandlaren Erik Rundberg — född 1792, död 1863 — vilken drev brädgårdsrörelse på egendomen. Huvudbyggnaden kvarstår ännu i sitt gamla skick i hörnet mitt emot Karl Johans kyrka, men egendomen i sin helhet är sedan 1890 i stadens ägo. Det gamla Göteborg, Sjunde häftet, C. R. A. Fredberg, 1919, s. 214 • Se: Krogar och värdshus i gamla Majorna, Elva trappor • Funnet lik Förliden Måndag kl. omkring 6 på morgonen hafva arbetskarlarne A. Christiansson samt Olof och A. Berntsöner å rivieret utanför den inom Carl Johans församling belägna Rundbergska brädgården funnit liket efter en död mansperson. Den döda kroppen uppdrogs på land och affördes till församlingens benhus, hvarest rättsmedicinsk besigtning af vederbörande provincialläkare blifvit å densamma verkställd. Liket igenkändes att hafva i lifstiden varit segelsömmarearbetaren Söderberg (ej Lindström eller Berndtsson såsom i andra tidningar uppgifvits), och var samme person hvilken under förliden vinter med hugg och slag öfverföll sin syster i hennes bostad, i huset N:o 56 af Majornas 5:te rote, under det hon om natten låg och sof. Söderberg, hvilken tog till flykten då folk, till följe av systerns nödrop inkom, har sedermera icke afhörts, hvadan det är ganska troligt, att han för att undgå den verldsliga domstolens ransakning och straff, sjelf afhändt sig lifvet. Förposten, Tidning för Majorna, Lördagen den 6 Maj 1865 |
| Grimsberg: • Nämns första gången 1786 i Mantalslängden över Mariebergs församling. År 1786 bodde där en timmerman A. Grimberg. Förra leden Grims- sannolikt vald för att ge namnet mera karaktär av ortnamn; jämför t. ex. Grimsås. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län II, Första häftet, Hjalmar Lindroth, 1925, s. 10 • Se: Sveaborg |
| Grottan: • Nämns första gången 1786 i Mantalslängden över Mariebergs församling. Möjligen har grotta här den betydelsen ”skjutkoja av ris” som upptecknats från Sävedals härad. Stället låg omedelbart S om den nuvarande brandstationen vid Kusttorget. Det närbelägna Skuggan visar eljest, att namnet kan vara givet utan yttre anledning. Ortnamnen i Göteborgs och Bohus Län II, Första häftet, Hjalmar Lindroth, 1925, s. 10 |
| Klippan: • Klippan [nuv. stadsdel] Majornas 2 rote 1972. Efter hamnplatsen Klippan. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, 2001, s. 160 • (...) Namnet Klippan härleder sig från den klippa, på vilken S:ta Birgittas kapell nu ligger (...) Carl Johan och Majorna, Artiklar införda i Carl Johans församlingsblad 1969-1981, s. 6 • Från Färjestaden är det endast ett stenkast till hamnplatsen Klippan, vilken under sitt ursprungliga namn Skinnarklippan gjort sig känd i lokalhistorien. Namnet låter egendomligt och tarvar sin förklaring. Skinnarklippan härleder sig ur det gamla ordet skinnare, vilket betyder garvare. W. Berg, den högt förtjänte forskaren, säger också att kronans slakteri var i forna dagar beläget här. Det gamla Göteborg, Andra häftet, C. R. A. Fredberg, 1919, s. 47 Klippan bildade fordomdags en särskild holme mitt emot den egentliga fästningsholmen och mellan båda gick fästningens vallgrav. Sedan slottet raserats, utfylldes vallgraven och vikarne, varefter Sjöhamnen, som Klippan också benämndes, kom i Ostindiska kompaniets ägo. Det gamla Göteborg, Andra häftet, C. R. A. Fredberg, 1919, s. 48 |
| Kronan: • Lägenheten Kronan, på samma sida om landsvägen som Sveaborg, hade gammal bebyggelse. Det karakteristiska envåningshuset låg kvar till 1902, då det revs ned. En stor trädgård sträckte sig långt ned mot den gamla Kustgatan, en trång trafikled, som ännu finnes kvar i så gott som oförändrat skick. I våra dagar har på lägenheten Kronan en rad moderna stenhus byggts upp. Bland de gamla ägarna till platsen finner man blockmakerimästaren E. A. Tamin och efter honom blockmakaren A. J. Petersson, som sålde egendomen till Henrik Pripp. Sannolikt var det meningen att här anlägga ett bryggeri. Denna plan frångicks dock, och det nya bryggeriet fick sin plats på Sågängen. Men namnet erhöll det troligen efter det första påtänkta området. ”Kronan” kom det att heta och gick under den benämningen, så länge verksamheten bedrevs. Det forna Majorna i ord och bild, Axel Rosén, 1938, s. 113-114 • Se: Sveaborg |
| Maj-Nabbe
(Maj Nabbe, Majnabbe, Marie nabbe): • Majnabbegatan [nuv. stadsdel] Majornas 2 rote 1954. Tillfart till Majnabbehamnen. Namnet efter fastigheten Maj Nabbe, som nämns första gången 1763 och då var ett salteri. Maj syftar på Majorna; nabbe betyder udde. Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, 2001, s. 203 • Egentligen var egendomen Sveaborg en avsöndring från ”Marie nabbe” — nu benämnd Majnabbe (...) Det forna Majorna i ord och bild, Axel Rosén, 1938, s. 112 |
| Majviken: • Näst intill Majnabbe ligger en lastageplats med namnet Majviken. Den omtalas också i handlingar från 1700-talet och från en kungörelse om egendomens försäljning av 1767 har jag antecknat, att en superkargör Anders Gadd då ägde den. I nämnda kungörelse beskrives Majviken sålunda: ”En wacker Manhusbygnad, för några år sedan upförd, af timmer, klädd och målad utantil, och bestående af twenne wåningar; uti den undra finnes brygghus med innemurad panna, bagarstuga, kök, twenne förstugor samt twå kamrar och en sal, fulkomligen inredda med tapeter, fenster, dörar, kakelugnar m. m.; och uti den öfra äfwen twenne förstugor, en större och en mindre sal, tre kamrar samt en alkåwe, allesamman, likasom underrummen, fulkomligen inredda; twenne trappor äro mellan öfra och nedre förstugorne; på winden, hvilken är försedd med brutet tak, finnes et par kläde-kamrar afskiftade; och under bygningen är källare. En Flygel-bygning, bestående af 3 rum och wind, äfwenledes klädd utantil. Enl liten Wedgård med port, hwarwid man ser wedboden, samt en stor wagnbod, med twenne portar åt landswägen. Nedanför huset, åt Älfwen, är anlagd en Trädgård, uti hwilken finnas planterade diverse utländska frukt-trän, utom att där wäxa allehanda jordfrukter. Gent öfwer landswägen är Ladugården, med brutet tak, bygd af trä, bestående af bod, wagnbod, ett stort westerhus, stall för 5 hästar, ett fähus för 5 kor, ett hönshus, och där ofwan uppå tilräckeliga hö-rännen; gården är stor, och på den samme finnas jämwäl smärre hönshus. Tätt wid Ladugården är en stor Köksträdgård med en ansenlig dam försedd, uti hwilken Rudor finnas planterade. Där ofwanföre är en Äng, til 16 à 20 stackar Hö, med stengärdesgård innehägnad. Både Man- och Ladugården är wäl instängd, med höga plank och nödige portar. Nedanför trädgården, på stranden, är anlagt et stort Sillsalteri, bestående af en stor sillebod i 3 längor, hwardera 50 alnar lång, bygd på stenkar; imellan salteriet och trädgården är en fast Brygga på stenpelare; och utanför salteriet äfwen en Brygga.” Den i kungörelsen omnämnda trädgården gick förmodligen över Svinberget, som den lilla kullen vid Kusttorgets norra sida sedan gammalt kallas, fram till Allmänna vägen. Det gamla Göteborg I, C. R. A. Fredberg, 1919-1922, s. 190-191 • Se: Sveaborg |
| Rex: • (Latin), kung. Bra Böckers Lexikon, 19, 1988, s. 254 |
| Springstjernan: • Närmaste granne till Kronan var tomten Springstjernan, där en gång en krog med samma namn lär ha varit belägen. Ännu för omkring ett 40-tal år sedan låg inne i trädgården ett litet, rätt vackert boningshus. Det forna Majorna i ord och bild, Axel Rosén, 1938, s. 114-115 • Se: Sveaborg |
| Sveaborg: • Sveaborg, på finska Suomenlinna, fästning på sju klippöar utanför Helsingfors, befästa redan av Gustav Vasa 1555. Under ledning av Augustin Ehrensvärd började Sveaborg byggas 1748 och stod i stort sett färdigt 1772. Den 3 maj 1808 kapitulerade fästningens besättning, 7000 man under amiral Carl Olof Cronstedt, utan strid för ryssarna. Sveaborg saknar i dag militär betydelse men är ett omtyckt turistmål. Bra Böckers Lexikon, 22, 1989, s. 153 • I början av 1880-talet hade platsen invid det nuvarande Kusttorget haft ett förnämligare utseende. Enligt en karta, upprättad 1809 av dåvarande ”Landtmäteridirecteuren samt Götheborgs och Bohusläns Förste Landtmätare”, J. L. Gyzander, låg här på västra sidan egendomen Sveaborg. Det var ett slags landeri med vacker bebyggelse och härliga trädgårdar. Ägaren till byggnaderna var på den tiden Peter Lundbeck. Enligt beskrivningen till kartan hade man från ”corps de logis” fin utsikt åt öppna havet samt av alla från och till Göteborg gående och på revieret liggande fartyg. Efter mannens död överlät änkefru Lundbeck upplåtelserätten av den norra trädgården, omfattande en areal av 4,467 kvadratalnar, till ”captaine” E. H. Åkerman. Denna avsöndring uppdelades i två tomter, n:is 23 och 24, medan den återstående delen av Sveaborg med en areal av 7,220 kvadratalnar bildade tomtplatsen n:r 22. Egentligen var egendomen Sveaborg en avsöndring från ”Marie nabbe” — nu benämnd Majnabbe — och flankerades i väster av tomtplatserna Kronan och Springstjernan, i öster av Majviken, Triton och Grimsberg samt den höjd, som allmänt kallades Svinberget. I söder begränsades egendomen av ”Landsvägen från Götheborg”, — nu Carl Johansgatan — på vars andra sida Chapmans lycka och Kronoborg stötte intill. Alla dessa platser voro från början upplåtna av ”indelningshavaren” på Älvsborgs Kungsladugård, under vilken domän de sorterade i jordeboken. Det forna Majorna i ord och bild, Axel Rosén, 1938, s. 112-113 |
| Triton: • I grekisk mytologi ursprungligen en son till Poseidon och Amfitrite, senare beteckning på en sorts havsgudar av lägre rang, s. k. tritoner, med mänsklig överkropp och fiskstjärt. Tritonfigurer är vanliga på fontäner från renässansen och följande århundraden. • En av planeten Neptunus’ båda månar. Den upptäcktes av Lassell 1846. Dess rörelse är retrograd, dvs. motsatt planetens egen rotation. Bra Böckers Lexikon, 23, 1982, s. 225 • Se: Sveaborg |
| Varfvet Kusten: • Den 26 februari 1784 antogs bolagsregler för varvet Kusten, som under sin 110-åriga verksamhet mer än något annat företag kom att sätta sin prägel på det gamla Majorna. Varvet var känt för sina vackra fartygsbyggen. De sista för rederiaktiebolaget Örnen, tremastarna Örnen, Tärnan och Storken lämnade stapelbäddarna 1880 (...) Carl Johan och Majorna, Artiklar införda i Carl Johans församlingsblad 1969-1981, s. 4 • Vid varvet byggdes bland andra stora skepp tremastaren Örnen samt fullriggaren Java, av vilken en modell hänger som votivskepp i Masthuggskyrkan. Klippans kulturreservat och andra byggnadsminnen i Majorna, Elof Lindälv, 1978, s. 119 |
| Wädersågen: • Hamnegendomen Vädersågen utanför Göteborg En smal avstickare från Allmänna Vägen — Sågallén — ledde före 1880-talet ned till manbyggnaden i ”Sågparken” nedanför kyrkberget. Vid älvstranden låg bryggor, trävarumagasin och torkria. Detta var egendomen N:o 236 i Elfsborgs Kungsladugårds jordebok, benämnd ”Wädersågen” efter den gamla sågkvarn som c:a 1725 anlagts av kommersepresidenten Wilhelm von Utfall, adlad av tolfte Karl. Härifrån gick redan då en del av Göteborgs omfattande trävaruexport och här fick Gamla Varvet (kronans örlogsvarv Amiralitetsvarvet), närmsta grannen uppströms, skeppsvirke sågat för lägsta pris (...) Göteborg Förr och Nu XXVIII — 2000, s. 110 • Såggatan [nuv. stadsdel] Majornas 2 och 3 rote 1882. Efter hamnegendomen Sågen, som har namn efter den vädersågkvarn som Wilhelm von Utfall (...) anlade där i början av 1700-talet. — Här gick förr Sågallén (...). Göteborgs Gatunamn 1621-2000, Greta Baum, 2001, s. 281 |
*
Sidan är ett försök att förklara tomtnamnens betydelse och
ursprung. |